I feel good!
Aah tittade igenom massa fotoalbum igår med kort från när jag var 10-21 typ..
Haha gud va jag skrattade ibland, åt saker man gjorde när man var yngre. :P
Vilka minnen. <3
MEN det jag tänkte skriva om, är att jag har ju alltid trott att jag har varit störst, fetast & fulast av alla.
Så har jag alltid tyckt.
Men när jag jämförde mig med vissa personer på kort så var jag fan mindre än dom. :P
Till och med Ronny sa " fan va smal du var där".
Jag har alltid vägt mer än många i min ålder å sådär,
men det syns ju knappt på korten.
Jag var kompis med en sån där tjej som alla ville ha och va kompis med, och alla tyckte hon va såå snygg.
Och då blir jag automatiskt den fula feta.
Det var ett helvete kan jag lova.
Och jag fick bröst & bredare höfter tidigt, medans många andra var helt raka som pojkar.
Men nu efteråt ångrar jag att jag inte insåg då hur liten jag faktiskt var.
Jag kan inte riktigt förklara i ord såhär, men jag har fått ny energi, nu jävlar.
Innan igår så hade jag i hjärnan att jag alltid har varit fetast & fulast,
men efter att jag tittade på alla foton så ändrades nåt, jag fick en riktig funderare.
Jag kommer lyckas, jag vet det. Det tar bara lite tid.
Men ska man gå ner i vikt och stanna där så ska det ta lång tid.
Synd bara att inte omgivningen fattar det.
Folk tror typ att " äh träna lite så går du ner". men det är inte bara att "träna"..
Man går inte ner i vikt på 1 vecka för det.
Och man behöver inte träna på nå äckligt gym för att gå ner i vikt.
Man kan röra sig på hur många andra sätt som helst, är bara att ha lite fantasi.
Har jag varit där förut, så vet jag att jag kommer komma dit igen.
Det som är värst är ju att man aldrig känner sig nöjd,
jag är helt frisk, har en helt frisk son, mitt liv är helt stabilt om man jämför med endel andra som lever som tonåringar fast dom borde ha lämnat det för en herrans massa år sedan.
Jag borde va nöjd & glad.
Men jag är inte det.
Men nu ska det ändras, det är bara jag som kan ändra mitt liv, och mitt sätt att tänka.
Haha gud va jag skrattade ibland, åt saker man gjorde när man var yngre. :P
Vilka minnen. <3
MEN det jag tänkte skriva om, är att jag har ju alltid trott att jag har varit störst, fetast & fulast av alla.
Så har jag alltid tyckt.
Men när jag jämförde mig med vissa personer på kort så var jag fan mindre än dom. :P
Till och med Ronny sa " fan va smal du var där".
Jag har alltid vägt mer än många i min ålder å sådär,
men det syns ju knappt på korten.
Jag var kompis med en sån där tjej som alla ville ha och va kompis med, och alla tyckte hon va såå snygg.
Och då blir jag automatiskt den fula feta.
Det var ett helvete kan jag lova.
Och jag fick bröst & bredare höfter tidigt, medans många andra var helt raka som pojkar.
Men nu efteråt ångrar jag att jag inte insåg då hur liten jag faktiskt var.
Jag kan inte riktigt förklara i ord såhär, men jag har fått ny energi, nu jävlar.
Innan igår så hade jag i hjärnan att jag alltid har varit fetast & fulast,
men efter att jag tittade på alla foton så ändrades nåt, jag fick en riktig funderare.
Jag kommer lyckas, jag vet det. Det tar bara lite tid.
Men ska man gå ner i vikt och stanna där så ska det ta lång tid.
Synd bara att inte omgivningen fattar det.
Folk tror typ att " äh träna lite så går du ner". men det är inte bara att "träna"..
Man går inte ner i vikt på 1 vecka för det.
Och man behöver inte träna på nå äckligt gym för att gå ner i vikt.
Man kan röra sig på hur många andra sätt som helst, är bara att ha lite fantasi.
Har jag varit där förut, så vet jag att jag kommer komma dit igen.
Det som är värst är ju att man aldrig känner sig nöjd,
jag är helt frisk, har en helt frisk son, mitt liv är helt stabilt om man jämför med endel andra som lever som tonåringar fast dom borde ha lämnat det för en herrans massa år sedan.
Jag borde va nöjd & glad.
Men jag är inte det.
Men nu ska det ändras, det är bara jag som kan ändra mitt liv, och mitt sätt att tänka.
Kommentarer
Trackback
