Nina, mamma till Hugo o tvillingarna Max o Vincent

Inatt drömde jag om några av dom som mobbade mig när jag var mellan 10-15.
Usch vad hemskt det var, jag grät som fan.
Det är så hemskt när man drömmer vissa saker, sen när man vaknar så snurrar tankarna jättemycket.



Jag funderar och funderar på varför jag har fått leva som jag har gjort?.
Jag måste ha varit en störd jävel i mitt förra liv, om man tänker på karma osv..


Mitt liv är verkligen, eller har, varit förstört pga av all mobbing jag har varit utsatt för.
Både i skolan i alla år och hemma..
Dom som mobbar ska bara veta hur dom förstör andra människors liv!!
Jag har aldrig kännt mig trygg nånstans, och alla år med det sätter sina spår.
Enda stället jag kände mig trygg på var hos min dåvarande bästa vän Emma.
Hos dom fick man liksom se kärlek. som en familj ska vara.
Men det försvann det också, när vi gled ifrån varandra.
Då blev alkoholen min bästis ;)



Tänk om jag hade fått leva ett någorlunda tryggt liv, utan massa psykisk misshandel,
då hade jag ju klarat av alla "normala" saker, som att gå gymnasiet, ta körkort, skaffa jobb, ut & resa osv..


Nu blir jag ju hindrad av så mycket.. jag är alldeles för osäker på allt, jag litar inte på någon,
jag kämpar med den jävla sociala fobin, depressioner, och att jag är en sån där "funderare" gör inte saken bättre,, jag grubblar sönder mig själv tills jag inte orkar nånting och bara klarar av att vara hemma i MIN trygghet i MITT hem,  och inte gå utanför dörren på dagar, veckor..


Tänk om man hade kunnat börja om sitt liv på nåt sätt.
En sak är ju lite skönt att veta, en av dom värsta mobbarna har ett mycket sämre liv än vad jag har idag.
Men vissa har ju bara glidit igenom livet på en räkmacka.. alltid haft en bra, kärleksfull familj, haft rätt utseende, haft gott om pengar, haft alla snygga moderna grejer, varit ut & rest & gjort andra statusgrejer, haft "dom rätta vännerna", allt.
Och det suger.
Dom skulle ha känt på hur det är att vara i min situation, då kanske dom inte är så respektlösa mot andra människor.
Det är ju nu först jag börjar få lite kontroll över mitt liv och mina känslor. Synd att jag inte fick hjälp när jag var yngre så jag slapp slösa bort så många år...


Fick bara lov att skriva av mig lite..
skulle vilja haft en sån där bästis som man kan ringa när som helst och bara prata lite..
men alla har ju sina liv att sköta.
Anki jag saknar dig!!



Men jag har iallafall världens bästa Hugo och det övervinner allt skit!!
♥

Sen har jag ju några i min familj som jag vet finns där och bryr sig :)
Ni betyder såå mycket för mig!


Och Ronny, räddningen i mitt liv kan man säga.
tack för att du finns!


Och, självklart, mina vänner. Även om ni inte har varit med i den jobbigaste perioden i mitt liv, så är jag såå glad att jag har er nu! :)


Nu har jag lättat mitt hjärta lite :P Det måste jag göra ibland..

Ska göra mig iordning nu, sen kommer mina syskon hit och vi ska göra en grej :)
Föresten, vi fick besök igår av Jessica & Ola!
Vi pratade om att kanske åka till Ullared i slutet av Januari. Fan vad roligt det hade varit!
Hoppas det blir av hihi :D

Puss på er