Hemskt natt haha.
Herregud, har haft en så störd natt så det är inte klokt :p
fick sån huvudvärk igår, så har inte sovit mer än en timme på hela natten,,
och den timmen jag lyckades sova så drömde jag att magen sprack haha :p
Jag minns att jag satt hos en gammal klasskompis, vi tittade på magen för en av bebisarna sparkade så man såg foten igenom och jag räknade tårna på den,
sen helt plötsligt kom foten ut och magen sprack från ovanför naveln och ner under naveln.
Jag böjde mig fram och vattnet rann ut och två bebisar kom också ut, en flicka och en pojke.
Dom var ganska stora för att va i v.26 tyckte jag, är ju i v.26 idag.
Dom började amma typ på en gång och verkade må bra, jättesöta och jag minns verkligen hur den där känslan är när man får upp sitt/sina barn på magen och efteråt när man inser att man verkligen fått ut sin bebis/bebisar :)
Sån lycka!
Jag började ringa till mamma & Ronny osv för att berätta och sa att vi måste åka till Falun för jag måste sy igen magen, jag hade inte ens ont fast jag hade en öppen linje på kanske 1-2 dm mitt över naveln :p
Jag tog det hellugnt sen skulle vi åka och då vaknade jag..
Var ganska skönt att vakna kan jag lova hehe, och inse att magen är hel och att bebisarna är kvar där inne.
Hur mycket jag än vill ha ut dom så är det alldeles för tidigt än,
dom har chans att överleva men det skulle ju vara oroligt och dom skulle ligga i kuvös i massor av veckor..
Men åh vad bebissugen jag är nu! Jag saknar när Hugo var liten, den där känslan man hade då,
helt annorlunda mot nu när han blivit så stor, alltså kärleken är densamma, men allt annat blir annorlunda när dom blir små egna individer.
jag längtar tills vi har fått ut våra bebisar och kan mysa hela dagarna :)
Jag, Ronny & våra 3 barn.
Fan vi kommer va en familj på 5 personer,
tänka sig att JAG kommer va 3 barns mamma.
Det trodde jag aldrig för 4-5 år sen..
jämför man mig nu och då så kan man inte tro att det är samma människa..
Men så är det, jag blev vuxen helt enkelt :)
Vilket jag är såå glad över!
Vissa av gamla bekanta lever ju fortfarande som om dom vore tonåringar..
Nu är frågan, ska jag sova en stund medans Hugo är på dagis, eller ska jag sitta på balkongen i solen, brodera på Hugos tavla (som måste bli klar innan bebisarna kommer) och bara ta de lugnt?
har ju så jäkla svårt att somna över huvudtaget så det kommer ju ta nån timme, sen är det
typ dags att hämta Hugo igen..
tur att Ronny jobbar morgon så han kommer hem vid 14, så kanske jag kan vila senare..
Kom ihåg tävlingen :)
fick sån huvudvärk igår, så har inte sovit mer än en timme på hela natten,,
och den timmen jag lyckades sova så drömde jag att magen sprack haha :p
Jag minns att jag satt hos en gammal klasskompis, vi tittade på magen för en av bebisarna sparkade så man såg foten igenom och jag räknade tårna på den,
sen helt plötsligt kom foten ut och magen sprack från ovanför naveln och ner under naveln.
Jag böjde mig fram och vattnet rann ut och två bebisar kom också ut, en flicka och en pojke.
Dom var ganska stora för att va i v.26 tyckte jag, är ju i v.26 idag.
Dom började amma typ på en gång och verkade må bra, jättesöta och jag minns verkligen hur den där känslan är när man får upp sitt/sina barn på magen och efteråt när man inser att man verkligen fått ut sin bebis/bebisar :)
Sån lycka!
Jag började ringa till mamma & Ronny osv för att berätta och sa att vi måste åka till Falun för jag måste sy igen magen, jag hade inte ens ont fast jag hade en öppen linje på kanske 1-2 dm mitt över naveln :p
Jag tog det hellugnt sen skulle vi åka och då vaknade jag..
Var ganska skönt att vakna kan jag lova hehe, och inse att magen är hel och att bebisarna är kvar där inne.
Hur mycket jag än vill ha ut dom så är det alldeles för tidigt än,
dom har chans att överleva men det skulle ju vara oroligt och dom skulle ligga i kuvös i massor av veckor..
Men åh vad bebissugen jag är nu! Jag saknar när Hugo var liten, den där känslan man hade då,
helt annorlunda mot nu när han blivit så stor, alltså kärleken är densamma, men allt annat blir annorlunda när dom blir små egna individer.
jag längtar tills vi har fått ut våra bebisar och kan mysa hela dagarna :)
Jag, Ronny & våra 3 barn.
Fan vi kommer va en familj på 5 personer,
tänka sig att JAG kommer va 3 barns mamma.
Det trodde jag aldrig för 4-5 år sen..
jämför man mig nu och då så kan man inte tro att det är samma människa..
Men så är det, jag blev vuxen helt enkelt :)
Vilket jag är såå glad över!
Vissa av gamla bekanta lever ju fortfarande som om dom vore tonåringar..
Nu är frågan, ska jag sova en stund medans Hugo är på dagis, eller ska jag sitta på balkongen i solen, brodera på Hugos tavla (som måste bli klar innan bebisarna kommer) och bara ta de lugnt?
har ju så jäkla svårt att somna över huvudtaget så det kommer ju ta nån timme, sen är det
typ dags att hämta Hugo igen..
tur att Ronny jobbar morgon så han kommer hem vid 14, så kanske jag kan vila senare..
Kom ihåg tävlingen :)
Kommentarer
Trackback
