Tailsweep Analytics Nina, mamma till Hugo o tvillingarna Max o Vincent -

Trött..

Gud vad jag är trött, på allt..

trött på att va gravid, trött på att må illa, va svimfärdig, yrsel, lamkänslan i armarna ibland, krypet i benen, smärtan i fötterna & benen, ryggen, foglossningarna, trött på att inte orka nästan nånting.. jag kan plocka i diskmaskinen och sånt plock,  tvätta, städa lite , i typ 3 timmar, sen är orken slut för dagen..
det börjar bli frustrerande för jag har så mycket som ska göras här hemma men jag hinner ingenting om jag bara kan några timmar per dag.. vissa dagar hinner/orkar jag inte göra nånting..
Jag är då jävligt glad att vi flyttade när vi gjorde, då hade jag en liten pigg-period.

Idag är det 2 maj, om två månader är det en väldigt stor chans att jag är 3barns mamma,
jag vill & måste få ordning innan det.

Jag är såå trött på att inte kunna ta upp saker på golvet, visst kan jag men det gör ont och är inte skönt att klämma ihop magen för att nå nånting,,
jag är trött på att kroppen är som den är, att va så tung, såhär stor & tung har jag aldrig varit,
efter graviditeten ska då fan kilorna bort! Jag skulle aldrig palla att må såhär i kroppen och inte va gravid..


Jag är också väldigt trött på att ständigt vara orolig,, orolig över att Hugo inte får göra det han behöver varje dag, att han ska bli typ understimulerad och inte lära sig allt han ska nu i tid liksom,
orolig över bebisarna, att allt är som det ska,,
orolig över dom kommande veckorna, hur ska jag orka ta hand om allt,
hemmet, Hugo, dagislämning osv, när Ronny jobbar..
Bara att laga mat är för jobbigt ibland..
hur blir det när jag är i typ v.34-35, om Ronny jobbar och jag ska klara allt själv?..

Orolig över pengarna, allt vi behöver, alla krav man har på sig,
orolig över förlossningen, att behöva va ifrån Hugo kanske mer än en vecka (bara en dag är hjärtskärande),,

Klarar jag den här graviditeten så kommer jag verkligen ha bevisat för mig själv att jag kan,
men just nu känns det mesta omöjligt.. ORKEN finns inte.

Jag vill vara människa igen, va på rätt humör, orka träffa folk, orka ta initiativ till att träffas och att göra olika saker, orka ta hand om min älskade Hugo som jag vill göra,
orka bry mig om katterna, m.m..

Graviditeten med Hugo var jobbig, mådde hemskt dåligt då med illamåendet, ensamheten,
tankarna om att bli mamma för första gången, foglossningarna & ischas, allt möjligt..

Den här graviditeten är så mycket mycket värre, att vänta ett barn är en lek jämfört med nu när jag väntar tvillingar..
Det är väl därför en tvillinggraviditet är en riskgraviditet, det tar så otroligt mycker på både kropp & själ..

Har en sån här jobbig dag idag,
jag vill så mycket, men orkar ingenting,, då blir jag less & deprimerad över att jag liksom inte KAN.


Tur att jag vet vad jag får ut av det hela,
det är inte lång tid kvar egentligen, jag måste helt enkelt stå ut.
När mina älskade bebisar äntligen är ute sen så kommer det va så skönt att
bara ha mig själv att tänka på, alltså att inte behöva tänka på att det lever två st små människor i min mage som ska ha näring & må bra..


Sorry att jag gnäller men ibland måste man få sätta ord på allting för att kunna tänka annorlunda.



Kommentarer
Postat av: Sofiaa

Sv: Hey, ja han växer och växer, det går så fort nu :) Öh ja, han är 1 år och 4 månader :D Hur gammal är din son? :)

2010-05-02 @ 16:14:29
URL: http://stahlbebis.blogspot.com/

Skriiiiv =)

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback