Tailsweep Analytics Nina, mamma till Hugo o tvillingarna Max o Vincent -

En sån lättnad!

När man lider av tvångstankar & social fobi & detta grymma kontrollbehov som hör till, som jag har lidit av i så många år, så är man proffs på att låsa in sig och undvika allt och alla, man har liksom ingen energi över för all energi går åt till alla "tvång" osv.. så har det iallafall varit för mig.
Man blir en lite djävul på att komma på undanflykter för att slippa allt.
Nu talar jag för mig själv, alla är så klart olika..


Jag minns när jag var runt ca 14-15 år, ibland tog jag mig knappt ut ur mitt rum pga alla tvångstankar och rutiner jag fick lov att gå igenom, det var verkligen helt sinnessjukt.
Eller så tog det måånga timmar innan allt var "klart", vilket såklart ledde till att jag inte åkte till skolan och där kommer mer ångest in och till slut är man så nere och deprimerad så man knappt orkar ta sig ur sängen på morgonen.
Att sminka sig var ju rena helvetet, dra mascaran tusen ggr typ, göra på vissa sätt för att applicera sminket å bla bla.. bara att ta upp en sak som stod på byrån, och sen ställa tillbaka den på rätt sätt,
så att det känns rätt, nä usch sånt var jobbigt.

Att läsa är typ omöjligt, jag fastnade på samma ord och fick lov att läsa om det tusen gånger innan man kunde gå vidare, men för att gå vidare fick jag lov att förstå innebörden av varje ord också,
och det var ibland omöjligt.

Att skriva,, skriva samma ord om och om igen, till slut var ju allt bara ett enda kladd och då var det lika bra att riva sönder skiten.

Man blir så himla instängd i sin egna värld och det krävs så mycket att ta sig ur det,
man missar så mycket som är "normalt" att göra.
t.ex. ta körkort eller bara gå i skolan.

Att ha kontrollbehov gör mig helt knäpp, jag har verkligen insett bara det senaste halvåret hur det faktiskt står till med mig själv, det är såå mycket, så mycket som spelar in,
bara att gå ut på internet är en stor fara ibland.


Ibland har jag det där "känna rätt tvånget" kvar,
när jag ska göra saker, bara att diska ibland, att just när jag ställer in glaset i diskmaskinen ska den rätta känslan infinna sig i magen annars kommer saker & ting att hända, eller inte hända, det är lite olika.
När jag väntar på något som ska hända så får jag massor av tankar, jag kan knappt göra nånting för jag vill inte riskera att jag ska ha fel känsla eller va på fel humör när det jag väntat på ska ske.
Låter säkert jätteflummigt men :p

Ibland är jag jättestark och kan strunta i alla tankar,
ibland faller jag för dom hur lätt som helst.

Bara att ta på mig jackan kan vara jobbigt för att man måste peta på rätt sätt och göra på rätt sätt, haha.
Sjukt..

Såna där enkla vardagssaker kan ta en sån tid, och såå mycket energi, än vad det skulle gjort i "normala" fall.


Allt hör ju ihop, det ena leder till det andra och vips så är man inne i den där negativa spiralen igen.
Det är när man inser att man kan vända på det och gå uppåt i spiralen istället,
upp till den positiva sidan, som man inser att man kan strunta i all jävla kontroll och bara göra som man vill utan alla tankar och skit,
och man inser att man faktiskt är stark och KAN leva ett någorlunda normalt liv.

Det krävs mycket tid och otroligt mycket kämpande för att få kontrollen över att inte ha kontroll :p
men..


Jag har lyckats komma ifrån det mesta av det där och jag har liksom insett HUR allt hänger ihop, nu är jag stark och "klok" så jag vet att jag kan ta mig ur dom banorna,
och jag känner mig så fri, jag känner mig så lättad och det känns som att jag har en hel värld full av människor som jag bara längtar efter att få möta och så mycket att göra!! Bara småsaker betyder massor för mig, bara att gå till nån och dricka kaffe uppskattar jag tokmycket!
Världens bästa känsla!
Frihet. JAG har kontrollen, det är inte sjukdomarna som har kontroll över mig längre.
I love it.

Nu ska jag börja leva!




Kommentarer

Skriiiiv =)

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback