Tailsweep Analytics Nina, mamma till Hugo o tvillingarna Max o Vincent -

ÅÅh..

Jag har sån ångest, jag känner paniken komma krypandes,
jag har ständigt en klump i magen och ibland känns det som att jag knappt kan andas.
Jag stressar som en idiot med allt här hemma bara för att jag inte ska hinna känna efter,
jag kan knappt sitta still 5 minuter utan att jag nästan får panik.

Det är ju en stor omställning på väg, men det är så jobbigt att vänta på att man kan göra förändringen,
på riktigt liksom.
På ett sätt hade det varit skönt om Ronny flyttade NU, så att man fick det gjort.
Det är jobbigt att bo ihop med någon som man vet ska flytta.

Jag är livrädd inför framtiden, jag kommer bli helt knäckt av att sitta här alldeles ensam (när barnen sover eller är hos Ronny).
Jag försöker komma på lösningar för att det ska kännas okej,
jag har till och med börjat röka, vilket bara är äckligt och stinker och jag hatar när man röker och man har barn.
Men det dämpar ångesten en liten stund iallafall.

Jag blir galen på mig själv.

Jag vill på ett sätt vara ensam, för att stärka mig själv.
Men ändå inte, jag är inte gjord för att vara ensam!
Jag behöver känna omtanke, kärlek, helst hela tiden :p
Jag vill och behöver verkligen höra "jag älskar dig".. och att det är menat!

Jag vet ju att jag har Ronny, men där är det ju bara vänskap numera.
Och jag vill inte ha något mer än så just nu heller.
Tänk om jag aldrig mer kommer hitta nån?

Jag är så förvirrad, på allt.
Vissa stunder känns det bra, jag känner mig stabil,
sen poff så känner jag bara för att skrika rakt ut och typ få ur mig allt jävla skit.

Tänk om jag ändå kunde gråta! Men det kan jag inte, det har jag aldrig gjort särskilt mycket.
Men det är ju bra att gråta..
jag är störd. :p


Hur fan ska jag lyckas klara av detta?
Det är nästan så att jag bara vill ge upp alltså..
försvinna.
Jag vill inte dö, absolut inte.
Jag älskar ju livet annars.
Men jag vill bara,, försvinna på nåt sätt.

Äh jag vet inte, fick bara lov att skriva av mig.
Känner mig ensammast i världen, fast jag har flera underbara människor runt omkring mig.

Jag borde ringa psykologen nån dag,, har inte varit dit sen i typ april så det är väl kanske dags.
Jag är liksom inte deprimerad som jag var förut, tack och lov.
Men jag har ångest som aldrig förr.

Nä jag vet inte..
ska försöka sova om en stund.
God natt!!

Kommentarer
Postat av: Ammie

Men gumman, jag finns här.. vi kan ses hur mycket som helst när R flyttar, tänk på alla tjejkvällar vi kan ha :) kanske kan sova över nån gång till o med :) vi hittar på nått :) vi kan dra iväg o ja, det finns mycket :)



Du är absolut inte ensam, jag finns här...

och jag vet att både du o jag kommer hitta kärleken igen, den dyker upp när rätt tid är inne :) jag väntar på min varje dag.. men verkar svårt.. men bara att vänta lite till :)



Puss, JAG älskar dig nu o för alltid <3

2011-08-09 @ 00:52:01
URL: http://ammiecool.webblogg.se/
Postat av: Malin

Hej!

LÄser din blogg lite då och då. Kul att läsa om nån som bor kvar dä rvi bodde förut och höra hur det går med tvillingarna.

Tänkte på det där du sa om att du kommer känna dig ensam och inte ha nåt att göra sen när Ronny flyttar eller när barnen sover. Försök hitta nån kul hobby du kan ägna din tid på. Har sett att du gillar att fixa med naglar. Du ska inte gå nån kurs eller så i det? I mora måste det ju finnas massa saker man kan göra så som kurser träning eller annat? Hoppas allt går bra iaf!

2011-08-09 @ 09:03:05
URL: http://www.lantlivetpafjallet.blogspot.com

Skriiiiv =)

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback