Söndag
Hej hej.
Söndag, helgen gick fort. Den känns som en dimma, vad har vi gjort i helgen egentligen? :p
Hugo åkte till sin pappa igår, sen idag hämtade dom tvillingarna.
Jag mår skitdåligt, feber och hostar och mår illa, det känns som att allt jag äter vänder magen utåin :p
Jag hoppas verkligen det är bättre imorgon så jag orkar med en vecka till med barnen!
Skönt att R kunde ta barnen idag iaf så jag har fått vila.
Har inte gjort annat än att ligga i soffan och typ sova.
R jobbar ju kväll i veckan så då hinner dom knappt ses.
Så det är ganska lämpligt att dom är där sön-mån dessa veckor.
Guud vad mammiga dom är alla 3, kan va bra att dom är ifrån mig lite också!
Idag är min sista dag som föräldraledig. Har ägnat en stor del av dagen åt att fundera på livet.
Vad vill jag egentligen? Vad vill jag syssla med liksom?
Myyycket svårt att veta, önskar jag visste och hade någon riktlinje att gå efter :p
Jaja allt blir bra på nåt sätt, det blir det alltid!
Nu ska jag se på tv sen sova..
får se vad veckan bjuder på för roligt då :)
Puss & heej
Söndag, helgen gick fort. Den känns som en dimma, vad har vi gjort i helgen egentligen? :p
Hugo åkte till sin pappa igår, sen idag hämtade dom tvillingarna.
Jag mår skitdåligt, feber och hostar och mår illa, det känns som att allt jag äter vänder magen utåin :p
Jag hoppas verkligen det är bättre imorgon så jag orkar med en vecka till med barnen!
Skönt att R kunde ta barnen idag iaf så jag har fått vila.
Har inte gjort annat än att ligga i soffan och typ sova.
R jobbar ju kväll i veckan så då hinner dom knappt ses.
Så det är ganska lämpligt att dom är där sön-mån dessa veckor.
Guud vad mammiga dom är alla 3, kan va bra att dom är ifrån mig lite också!
Idag är min sista dag som föräldraledig. Har ägnat en stor del av dagen åt att fundera på livet.
Vad vill jag egentligen? Vad vill jag syssla med liksom?
Myyycket svårt att veta, önskar jag visste och hade någon riktlinje att gå efter :p
Jaja allt blir bra på nåt sätt, det blir det alltid!
Nu ska jag se på tv sen sova..
får se vad veckan bjuder på för roligt då :)
Puss & heej
Tjohoo..
Allt bra med er folk? Lördag idag och allt :)
Här är vi sjuka, Max & Vincent är dom som är normalt pigga :p
Hugo åkte till sin pappa för en stund sen, egentligen är det ju min helg att ha barnen men Ronny ville ha Hugo och självklart får han det, barnen behöver sin pappa också, lite mer än varannan helg liksom.
Blir lite irriterad på folk som inte fattar nåt,
bara för att barnen bor hos mig så tror folk att Ronny alltid är barnfri och kan göra vad han vill.
Men han är alltid deras pappa, och kommer alltid vara det. det går före allt.
Dom bor hos mig pga att ronny jobbar skift och det funkar inte när han börjar 5 på morgonen eller slutar 23.30 på kvällen liksom..
Men han har dom ibland före eller efter jobbet, vi är lite flexibla och så måste vi göra för barnens skull,
dom behöver ju båda sina föräldrar!
Ibland ska vi båda försöka ha egentid med var och ett av barnen också,
det är inte alltid så lätt att fördela allt, men vi kämpar på.
Sen att folk tydligen har nåt emot att jag och Ronny umgås ibland,
alltså vi har 3 barn ihop, vi kommer alltid finnas i varandras liv och det gör väl inget om vi ses då och då, Hugo blir överlycklig när vi gör nåt allihopa, det märker vi ju.
Det är nog bara bra för barnen att föräldrarna håller sams och kan ses allihopa då och då.
Jag fattar inte att folk snackar så mycket som dom gör om saker som inte angår dom,
att dom orkar liksom? Måste ha ett jävla tråkigt liv om dom inte har annat att göra :p
Hör saker hela tiden, folk som hört det ena och det andra.
Jag har alltid varit en sån som bara tagit emot all skit och aldrig försvarat mig själv,
det har tagit några år att bli stark och kunna försvara mig, jag är faktiskt värd mer än bara skit!
Folk säger att man ska ignorera och utesluta såna ur sitt liv,
det är mycket jag ignorerar men till slut måste man faktiskt få säga stopp.
Hade gärna uteslutit folk ur mitt liv men vissa är tyvärr svåra att utesluta..
Idag fick jag höra att jag har tackat nej till dagisplatser, därför tvillingarna fortfarande är hemma.
Seriöst, varför snackas det om sånt, har ni så värdelösa liv eller? :P
Finns väl ändå roligare saker att snacka om isåfall :p
Jag kan då säga att jag inte har tackat nej till någon dagisplats,
vi har inte ens fått erbjudande om någon.
Och att jag har varit hemma ända tills nu är för att man får fler föräldradagar när det är tvillingar,
tror det är 160?180? dagar, så jag har varit mammaledig hittills, sista dagen är imorgon faktiskt.
Tänk att man ska behöva försvara sig för såna saker, man slutar aldrig förvånas över hur störda folk är :p
Inte undra på att jag hellre sitter hemma ensam med barnen än att umgås med massa människor,
finns liksom inte många man kan lita på, allt bara vrids om och snackas vidare.
Sen att folk inte fattar hur det är med 3 barn, hur kämpigt det kan vara och att saker och ting tar längre tid än vid 1-2 barn! Klart ni inte fattar om ni inte har varit i samma situation,
men alltså ni behöver ju inte bli sura för att man inte orkar eller kan göra massa saker.
Ni som inte har 3 (eller fler) barn behöver faktiskt inte säga nåt för ni har ingen aning om hur det
är.
Ni som har flera barn vet ju hur det är och vilket pussel man ibland måste lägga för att få vardagen att gå ihop, och tyvärr räcker inte energin till allt som man vill göra.
Finns dom som tror att det är likadant som att ha 2 barn.
Öh nej säger jag då :p
Tänk då att ha 4-5-6-7-8-9-10 eller fler barn :p
Ska jag ha fler barn så ska jag inte vara ensamstående,
det gynnar nog varken mig eller barnen :p
haha.
Och dom som inte prövat att ha tvillingar ska inte heller säga nåt,
det är inte alltid så lätt när dom är två i samma ålder som hetsar varandra och lär sig av varandras bus :p
det är mycket som förändras av att ha tvillingar.
jag älskar mitt liv med mina barn, skulle aldrig aldrig aldrig byta på något vis,
allt kämpigt tar man sig igenom, all kärlek som finns betyder mer än allt på denna planet!
Så missförstå mig inte,
det som inte dödar, det härdar ;)
Man blir bara starkare och starkare när man inser att man klarar av saker.
En skön känsla!
Aja slutbabblat för nu, fick bara lov att skriva av mig lite av alla tankar.
Ska komma med roligare inlägg, jag lovar ;)
Nu ska Max & Vincent bada!
Tjoheeej.
Här är vi sjuka, Max & Vincent är dom som är normalt pigga :p
Hugo åkte till sin pappa för en stund sen, egentligen är det ju min helg att ha barnen men Ronny ville ha Hugo och självklart får han det, barnen behöver sin pappa också, lite mer än varannan helg liksom.
Blir lite irriterad på folk som inte fattar nåt,
bara för att barnen bor hos mig så tror folk att Ronny alltid är barnfri och kan göra vad han vill.
Men han är alltid deras pappa, och kommer alltid vara det. det går före allt.
Dom bor hos mig pga att ronny jobbar skift och det funkar inte när han börjar 5 på morgonen eller slutar 23.30 på kvällen liksom..
Men han har dom ibland före eller efter jobbet, vi är lite flexibla och så måste vi göra för barnens skull,
dom behöver ju båda sina föräldrar!
Ibland ska vi båda försöka ha egentid med var och ett av barnen också,
det är inte alltid så lätt att fördela allt, men vi kämpar på.
Sen att folk tydligen har nåt emot att jag och Ronny umgås ibland,
alltså vi har 3 barn ihop, vi kommer alltid finnas i varandras liv och det gör väl inget om vi ses då och då, Hugo blir överlycklig när vi gör nåt allihopa, det märker vi ju.
Det är nog bara bra för barnen att föräldrarna håller sams och kan ses allihopa då och då.
Jag fattar inte att folk snackar så mycket som dom gör om saker som inte angår dom,
att dom orkar liksom? Måste ha ett jävla tråkigt liv om dom inte har annat att göra :p
Hör saker hela tiden, folk som hört det ena och det andra.
Jag har alltid varit en sån som bara tagit emot all skit och aldrig försvarat mig själv,
det har tagit några år att bli stark och kunna försvara mig, jag är faktiskt värd mer än bara skit!
Folk säger att man ska ignorera och utesluta såna ur sitt liv,
det är mycket jag ignorerar men till slut måste man faktiskt få säga stopp.
Hade gärna uteslutit folk ur mitt liv men vissa är tyvärr svåra att utesluta..
Idag fick jag höra att jag har tackat nej till dagisplatser, därför tvillingarna fortfarande är hemma.
Seriöst, varför snackas det om sånt, har ni så värdelösa liv eller? :P
Finns väl ändå roligare saker att snacka om isåfall :p
Jag kan då säga att jag inte har tackat nej till någon dagisplats,
vi har inte ens fått erbjudande om någon.
Och att jag har varit hemma ända tills nu är för att man får fler föräldradagar när det är tvillingar,
tror det är 160?180? dagar, så jag har varit mammaledig hittills, sista dagen är imorgon faktiskt.
Tänk att man ska behöva försvara sig för såna saker, man slutar aldrig förvånas över hur störda folk är :p
Inte undra på att jag hellre sitter hemma ensam med barnen än att umgås med massa människor,
finns liksom inte många man kan lita på, allt bara vrids om och snackas vidare.
Sen att folk inte fattar hur det är med 3 barn, hur kämpigt det kan vara och att saker och ting tar längre tid än vid 1-2 barn! Klart ni inte fattar om ni inte har varit i samma situation,
men alltså ni behöver ju inte bli sura för att man inte orkar eller kan göra massa saker.
Ni som inte har 3 (eller fler) barn behöver faktiskt inte säga nåt för ni har ingen aning om hur det
är.
Ni som har flera barn vet ju hur det är och vilket pussel man ibland måste lägga för att få vardagen att gå ihop, och tyvärr räcker inte energin till allt som man vill göra.
Finns dom som tror att det är likadant som att ha 2 barn.
Öh nej säger jag då :p
Tänk då att ha 4-5-6-7-8-9-10 eller fler barn :p
Ska jag ha fler barn så ska jag inte vara ensamstående,
det gynnar nog varken mig eller barnen :p
haha.
Och dom som inte prövat att ha tvillingar ska inte heller säga nåt,
det är inte alltid så lätt när dom är två i samma ålder som hetsar varandra och lär sig av varandras bus :p
det är mycket som förändras av att ha tvillingar.
jag älskar mitt liv med mina barn, skulle aldrig aldrig aldrig byta på något vis,
allt kämpigt tar man sig igenom, all kärlek som finns betyder mer än allt på denna planet!
Så missförstå mig inte,
det som inte dödar, det härdar ;)
Man blir bara starkare och starkare när man inser att man klarar av saker.
En skön känsla!
Aja slutbabblat för nu, fick bara lov att skriva av mig lite av alla tankar.
Ska komma med roligare inlägg, jag lovar ;)
Nu ska Max & Vincent bada!
Tjoheeej.
Hej hej! Jag och Hugo ritar lite :) tvilli...
Hej hej! Jag och Hugo ritar lite :) tvillingarna sover så vi passar på att ha lite egentid :)
Liten blir stor..
I helgen flyttar min älskade lillasyster hemifrån PÅ RIKTIGT.
Nu har hon ju bott dels hos Mickes familj och här hemma med mamma & Hans.
Men dom flyttar ihop i sin alldeles egna lägenhet i Skultuna i helgen.
Min lillasyster har blivit så stor, du är vuxen nu Jessica! ;)
Det ska bli kul som fan! Då ska jag åka dit jämt och våldgästa er!
Moahaha :)
Nej då men ofta! Ska bli skönt att ha någon att åka till, så man kommer ifrån den här hålan lite.
Kanske fastnar där och flyttar dit jag med :p
Känner att jag inte har så mycket som håller mig fast här..
jo barnens pappa då såklart men.. nä vi får se.
Och Hugo tjatar så om att vi ska åka tåg till Jessica & Micke! :)
Han har ritat en karta till och med ;)
sötnos.
Love yah baby ♥
Moi en stolt storasyster! En liiten Jessica, & våran mormor Mait :)
1991.
Det här kommer bli bra det!! :)
Nu har hon ju bott dels hos Mickes familj och här hemma med mamma & Hans.
Men dom flyttar ihop i sin alldeles egna lägenhet i Skultuna i helgen.
Min lillasyster har blivit så stor, du är vuxen nu Jessica! ;)
Det ska bli kul som fan! Då ska jag åka dit jämt och våldgästa er!
Moahaha :)
Nej då men ofta! Ska bli skönt att ha någon att åka till, så man kommer ifrån den här hålan lite.
Kanske fastnar där och flyttar dit jag med :p
Känner att jag inte har så mycket som håller mig fast här..
jo barnens pappa då såklart men.. nä vi får se.
Och Hugo tjatar så om att vi ska åka tåg till Jessica & Micke! :)
Han har ritat en karta till och med ;)
sötnos.
Love yah baby ♥
Moi en stolt storasyster! En liiten Jessica, & våran mormor Mait :)
1991.
Det här kommer bli bra det!! :)
Vin !
Igår vart det lite vindrickande.
Bara jag och mamma. :)
Så skönt att bara sitta här och äta och dricka gott och prata om allt mellan himmel och jord :)
Älskade mamma, vad hade jag gjort utan dig??.
♥
Hon åkte hem vid midnatt, jag gick och lade mig och imorse sov jag ända till 11 :P
Barnen har ju varit hos Ronny i helgen.
Så skön helg, behövdes verkligen efter allt som hänt i veckan.
Idag känner jag mig lugn och sansad och har ny energi :)
Hugos prickar börjar smått försinna, men när kan man gå till dagis igen efter vattkoppor?
Han har ju haft jättemycket prickar, endel är på väg bort men endel är fortfarande lite såriga (eller hur man ska säga).
Nu ska jag se på film, ha en bra kväll folks!!!
Bara jag och mamma. :)
Så skönt att bara sitta här och äta och dricka gott och prata om allt mellan himmel och jord :)
Älskade mamma, vad hade jag gjort utan dig??.
♥
Hon åkte hem vid midnatt, jag gick och lade mig och imorse sov jag ända till 11 :P
Barnen har ju varit hos Ronny i helgen.
Så skön helg, behövdes verkligen efter allt som hänt i veckan.
Idag känner jag mig lugn och sansad och har ny energi :)
Hugos prickar börjar smått försinna, men när kan man gå till dagis igen efter vattkoppor?
Han har ju haft jättemycket prickar, endel är på väg bort men endel är fortfarande lite såriga (eller hur man ska säga).
Nu ska jag se på film, ha en bra kväll folks!!!
Hej hej! Idag kommer mina sötskruttar hem!...
Hej hej! Idag kommer mina sötskruttar hem! Men först passar jag på att baka lite :)
Det blir lite vin ikväll! Hoppas ni har en...
Det blir lite vin ikväll! Hoppas ni har en bra kväll allihopa!
God dag :) lördag, barnfri, tvättid, städa...
God dag :) lördag, barnfri, tvättid, städa. Tråk!
Små sötnosar! Här var dom ca 3 mån. :) gud...
Små sötnosar! Här var dom ca 3 mån. :) gud vad tiden har gått fort, nu är dom så stora..
Jag borde skaffa en personlig-tvättvikar-a...
Jag borde skaffa en personlig-tvättvikar-assistent... Så bordet går att använda någon gång :) haha.
"Matte se mig!" Tänk att det alltid ska va...
"Matte se mig!" Tänk att det alltid ska vara så bekvämt på datorn :p
Tittade på lite gamla foton på mob.. Nov-0...
Tittade på lite gamla foton på mob.. Nov-09, Teddy lite mindre där :) sötnos! Nu ligger jag i sängen och ska försöka sova, men tänker på missen.. Kan inte fatta att min tokiga spralliga Teddy är borta. :-(
Max & Vincent 18 mån-kontroll
Just ja, har varit på det också.
Max var dit förra veckan, fick vaccin och vi kollade längd & vikt.
Han vägde ca 11,4 kg och var 83 cm lång.
Vincent var dit nu i Måndags, han vägde ca 11,1 kg och är 84 cm lång.
Dom följer sina kurvor jättefint, "normal" på längden men under "normal" på vikten, som dom varit ända sen dom föddes.
Lite roligt att se, dom är så himla lik sin pappa alla 3, långa smala, smala ben.
Blondinerna har dom fått från oss båda, jag är blond egentligen.
Hugo har varit jättelockig i håret, lik mig, änglahår liksom. :)
Men det försvann när vi klippte han, och nu har han sådär jättetjockt kort hår istället.
Max & Vincent är mer lik Ronny, mer rakt hår.
Vaccinet fick dom ju, biverkningarna kunde komma efter en vecka med detta vaccinet tydligen,
det har gått en vecka sen Max fick vaccin nu och han är då som vanligt :p
Lika full i bus som vanligt :p
Vincent har inte heller reagerat nåt, än.
Men dom ligger lite efter med talet, vilket är helt normalt för tvillingar, som dessutom är för tidigt födda.
Men det kommer nog det med :)
Och Hugo stackarn var lite prickig i söndags,
sen i måndags så var han jätteprickig, massa blåsor.
Så tydligt att det var vattkoppor.
Skönt att man liksom visste vad det var på en gång.
Han har jättemycket prickar, men verkar inte klia allt för mycket.
Han har bett mig klia han på ryggen några ggr men inte så värst mycket ändå.
han har dock haft hög feber i mån & tis, låg och tittade på film hela dagen.
Så olikt han!
Idag var han feberfri, och det märktes på en gång, full i bus och tok som vanligt :)
Älskade barn!
Vilken tur att jag har dom, dom gör mig så glad!!
Sötpruppar ♥
Max var dit förra veckan, fick vaccin och vi kollade längd & vikt.
Han vägde ca 11,4 kg och var 83 cm lång.
Vincent var dit nu i Måndags, han vägde ca 11,1 kg och är 84 cm lång.
Dom följer sina kurvor jättefint, "normal" på längden men under "normal" på vikten, som dom varit ända sen dom föddes.
Lite roligt att se, dom är så himla lik sin pappa alla 3, långa smala, smala ben.
Blondinerna har dom fått från oss båda, jag är blond egentligen.
Hugo har varit jättelockig i håret, lik mig, änglahår liksom. :)
Men det försvann när vi klippte han, och nu har han sådär jättetjockt kort hår istället.
Max & Vincent är mer lik Ronny, mer rakt hår.
Vaccinet fick dom ju, biverkningarna kunde komma efter en vecka med detta vaccinet tydligen,
det har gått en vecka sen Max fick vaccin nu och han är då som vanligt :p
Lika full i bus som vanligt :p
Vincent har inte heller reagerat nåt, än.
Men dom ligger lite efter med talet, vilket är helt normalt för tvillingar, som dessutom är för tidigt födda.
Men det kommer nog det med :)
Och Hugo stackarn var lite prickig i söndags,
sen i måndags så var han jätteprickig, massa blåsor.
Så tydligt att det var vattkoppor.
Skönt att man liksom visste vad det var på en gång.
Han har jättemycket prickar, men verkar inte klia allt för mycket.
Han har bett mig klia han på ryggen några ggr men inte så värst mycket ändå.
han har dock haft hög feber i mån & tis, låg och tittade på film hela dagen.
Så olikt han!
Idag var han feberfri, och det märktes på en gång, full i bus och tok som vanligt :)
Älskade barn!
Vilken tur att jag har dom, dom gör mig så glad!!
Sötpruppar ♥
R.I.P.
Som dom flesta vet via facebook så dog min Teddymisse i tisdags.
Usch vad hemskt det var.
Jag har ju funderat på om jag skulle avliva han, eftersom han varit så himla konstig, kissat och bajsat mer och mer inne osv.. orkar inte förklara allt men inget hjälpte så jag kände att jag nog inte hade något val, för barnens skull iaf. Inte så fräsch med bajs och kiss överallt,
jag torkade säkert 10 ggr om dagen alltså, hela tiden och överallt.
och Hugo vart så ledsen när han hade gjort av sig på någon av hans saker.
M.m..
Jag bokade en tid för avlivning den 25e, då hade jag iaf 2 veckor på mig för att fundera hur fan jag skulle göra.
Sen i tisdags stod jag och bytte blöja på Max, då hörde jag någon som jama konstigt.
Jag fick världens klump i magen direkt, visste att det var Teddy och att nu dör han,
tanken slog mig direkt.
Jag hade mått jättedåligt hela dagen med feber och migrän så jag kände säkert på mig att något var på gång, jag brukar va så.
Sen såg jag han, han låg vid skohyllan, såg helt död ut.
Men han var inte död. Han bara låg och var helt konstig, han kändes liksom så lam i kroppen.
Jag började störtböla och fick panik, ringde mamma och hon kom hit.
Var precis när tvillingarna skulle lägga sig, dom sprang såklart fram och ryckte i Teddy,
inte lätt när man är själv med dom ibland. :(
Men jag lade dom iaf,
sen kom Hugo ut och funderade.
Stackarn blev helt förstörd, jag försökte förklara lite, att Teddy var sjuk å så,
sen när han såg att jag grät så sa han "nej mamma sluta" och började själv gråta.
Usch det var så hemskt!
Vi satt där och klappade och pussade på Teddy, han försökte gå men han bara ramlade omkull.
Jag ringde såklart veterinären också direkt, men eftersom klockan var ca 19 så var det bara jouren och dom var flera timmar härifrån och hade inte en tanke på att åka hit till Mora under kvällen.
Jaha, tack för den hjälpen tyckte jag!! Jävla idioter, kunde dom inte bara haft nån mer här i närheten som kunde åkt ut och gett en avlivningsspruta eller så, måste ju va folk i samma situation nån annanstans också dom kan behöva akut hjälp!
Han sa att "håller han på å dör så kan han lika gärna va hemma, eller åk till falun men dit hinner ni säkert inte och det är jättedyrt och blablabla", skit-otrevlig,hatar den där gubben alltså,
har aldrig fått ett gott intryck av han!
Så Teddy fick lov att lida innan han dog, istället för att han kunde ha fått en spruta och somnat in lugnt och stilla.
Usch det här var riktigt hemskt att se alltså.
Jag, mamma och Hugo satt med han i knät och klappade och myste, han var helt borta men levde fortfarande.
Så det var liksom ingen tvekan om vad som var på väg att hända.
Jag hade sån migrän så jag höll också på att dö där alltså, usch.
Hugo har vattkoppor sen i söndags och hade feber,
han lade sig och somnade på 5 sekunder.
Sen efter nån timme åkte mamma hem, hon kunde inte göra så mycket ändå och jag fick lov att försöka lägga mig lite pga huvudvärken.
Så jag tog med Teddy upp, han låg på en stor fluffig handduk bredvid mig i sängen,
jag pratade med han och klappade och sådär,
massa mys, han skulle inte va ensam när han somnade in,
var ganska skönt faktiskt att få den tiden ensam med han.
Men jag trodde ju att han skulle dö lika stilla som dom gör hos veterinären,
som Ludde var när han avlivades.
Hugo kom upp runt 22 tiden också och lade sig bredvid mig,
han hörde hur Teddy lät och jag sa att han bara hostade :(
Sen somnade Hugo igen, som tur var!!
Men nej fy, man märkte när det närmade sig,
hela han krampade och ryckte, magen/lungorna drog ihop sig, munnen spärrades upp, ögonen var jättekonstiga, pupillen var jäääättesmal knappt så den syntes,
jag var fan livrädd, har aldrig sett nåt liknande.
Satt där med mitt täcke och bara grät och grät och grät.
Man såg verkligen att kroppen ville ge upp, men jag fick känslan av att Teddy kämpade, det syntes liksom.
Stackars misse, fy fan :( :(
Jag lyssnade på hjärtat då och då, hörde att det slog tystare och mer ojämnt.
Sen vid 22.45 så dog han.
Det syntes verkligen, hela kroppen drogs ihop och sen blev han alldeles avslappnad och ögonen blev kolsvarta.
Nej usch vad jobbigt det var, ringde mamma och pratade av mig lite,
pussade och kramade Teddy massor innan jag lade han på golvet.
Han kunde faktiskt ligga där den natten utan att nåt skulle hänt med kroppen..
men jag kunde fan inte somna, såå ont i huvudet, kunde inte sluta gråta och såg bara han skräckinjagande ansikte framför mig, sådär gapande med tänderna framme och såg liksom ut som odjuret i "skönheten & odjuret", haha..
nä fy..
Jag lade han i v-rummet istället, och ringde Ronny..
han slutade jobba och när jag ringde var han på väg hem.
Så han kom hit och sov här.
JÄTTESKÖNT med sällskap, att kunna prata om detta och gråta av mig lite hos nån.
Och huvudvärken blev lite bättre när jag insåg att jag kunde få hjälp med barnen på morgonen eftersom jag antagligen inte skulle sova ett skit den natten.
Migrän + att inte sova ett skit fördubblar smärtan..
Så det var jätteskönt faktiskt.
Mycket riktigt så sov jag typ ingenting den natten.
TACK OCH LOV så gick huvudvärken över tills morgonen ändå!!!!!
Men Ronny gick upp med barnen, och tog undan Teddy.
Han var stenhård och stel, min fina misse. :(
Det gick skitfort där alltså!
Bara på nån timme så var allt över.
Han var som vanligt på dagen, sen poff så låg han och skulle dö.
Usch.
Älskade Teddy, hann inte ens bli 3 år.
det gör ont!!
Men samtidigt skönt att jag slapp ta beslutet om avlivning,
och att jag fick lite mystid med han innan han dog.
Och att slippa kolla efter bajs och kiss överallt,
slippa torka hela tiden, slippa oroa sig över att barnen ska trampa i det eller råka ta nån sak med kiss/bajs på,
slippa oroa sig att någon ska komma hit lite oväntat och det stinker, eller att det ligger en klick i hallen.
Han hade sina platser där han gjorde av sig, men sen sista dagarna vart det mer och mer överallt,
i tvillingarnas hylla, i Hugos säng, på bänken, alltså överallt.
Typ som att han inte kände att han var nödig eller nåt.
Åh älskade misse, mina katter har alltid varit som mina bebisar!
Fast sen jag fick barn så har dom ju blivit lite mindre betydande, eller hur jag ska förklara,
alltså jag har inte älskat dom mindre eller så, men barnen går ju ändå före liksom.
Förstår ni hur jag menar?..
Allt känns så dimmigt, det har hänt alldeles för mycket dom senaste veckorna,
jag hänger inte med riktigt..
Ronny är den enda som vet ALLT, han sa att han inte fattar hur jag orkat egentligen.
Nä jag fattar inte det jag heller..
allt kanske kommer ikapp snart, så blir jag världens krasch..
fast jag har blivit väldigt härdad av allt skit som hänt hela livet,
men nån gång tar ju orken slut.
Ja jag vet inte jag..
jag saknar Teddy!! Det är tomt..
Tic&Missen verkar fundersamma,
när Ludde dog så var det dom två,
nu är det dom två igen när Teddy är borta.
Jag fattar inte heller hur jag kan ha sån otur att samma sak hände med både Ludde och Teddy.
På lördag är det 3 år sen Ludde dog, att det vart så pass nära inpå också?!
Ludde och Teddy var släkt, Ludde var Teddys "morbror" eller hur man ska säga när det är katter hehe.
Vi har funderat på om det är nån sjukdom som fanns i generna eller så,
för mina andra 2 katter har mått prima hela tiden m.m..
Ludde vart också ca 3 år när han vart sjuk.
Har så mycket tankar som snurrar..
just nu känner jag mig lika okänslig som en pinne.
Det har hänt så mycket känslosamma saker dom senaste 2 månaderna,
jag orkar inte känna nåt mer helt enkelt.
Just nu går min energi åt till mina barn, mitt hem och mig själv.
Folk får tycka jag är osocial men jag orkar inte riktigt just nu.
Tar mig knappt utanför dörren ens.
Jag vill liksom inte, är skönare att stänga in sig,
orkar inte ens gå in på nätet nästan, gruvar mig för att logga in på facebook för det
är alltid något som man inte borde läsa där..
jag brukar va ganska mottaglig och ganska känslig, så har varit enklare att bara skita i allt
sånt där, t.ex. facebook.
Nä allt är lite koko nu..
Min fina Teddy i söndags.
Såhär hittade jag han i tisdags. :(
ca 2 timmar innan han dog..
han var helt borta, reagerade knappt på nånting.
bara andningen och hjärtat var igång typ.
Svartis låg och tittade på Teddy och verkade jättefundersam :(
Har lite mer bilder också men vill inte lägga ut vad som helst.
Så det är lite av allt som hänt iaf.
Skriver mer sen eller imorgon. :)
Usch vad hemskt det var.
Jag har ju funderat på om jag skulle avliva han, eftersom han varit så himla konstig, kissat och bajsat mer och mer inne osv.. orkar inte förklara allt men inget hjälpte så jag kände att jag nog inte hade något val, för barnens skull iaf. Inte så fräsch med bajs och kiss överallt,
jag torkade säkert 10 ggr om dagen alltså, hela tiden och överallt.
och Hugo vart så ledsen när han hade gjort av sig på någon av hans saker.
M.m..
Jag bokade en tid för avlivning den 25e, då hade jag iaf 2 veckor på mig för att fundera hur fan jag skulle göra.
Sen i tisdags stod jag och bytte blöja på Max, då hörde jag någon som jama konstigt.
Jag fick världens klump i magen direkt, visste att det var Teddy och att nu dör han,
tanken slog mig direkt.
Jag hade mått jättedåligt hela dagen med feber och migrän så jag kände säkert på mig att något var på gång, jag brukar va så.
Sen såg jag han, han låg vid skohyllan, såg helt död ut.
Men han var inte död. Han bara låg och var helt konstig, han kändes liksom så lam i kroppen.
Jag började störtböla och fick panik, ringde mamma och hon kom hit.
Var precis när tvillingarna skulle lägga sig, dom sprang såklart fram och ryckte i Teddy,
inte lätt när man är själv med dom ibland. :(
Men jag lade dom iaf,
sen kom Hugo ut och funderade.
Stackarn blev helt förstörd, jag försökte förklara lite, att Teddy var sjuk å så,
sen när han såg att jag grät så sa han "nej mamma sluta" och började själv gråta.
Usch det var så hemskt!
Vi satt där och klappade och pussade på Teddy, han försökte gå men han bara ramlade omkull.
Jag ringde såklart veterinären också direkt, men eftersom klockan var ca 19 så var det bara jouren och dom var flera timmar härifrån och hade inte en tanke på att åka hit till Mora under kvällen.
Jaha, tack för den hjälpen tyckte jag!! Jävla idioter, kunde dom inte bara haft nån mer här i närheten som kunde åkt ut och gett en avlivningsspruta eller så, måste ju va folk i samma situation nån annanstans också dom kan behöva akut hjälp!
Han sa att "håller han på å dör så kan han lika gärna va hemma, eller åk till falun men dit hinner ni säkert inte och det är jättedyrt och blablabla", skit-otrevlig,hatar den där gubben alltså,
har aldrig fått ett gott intryck av han!
Så Teddy fick lov att lida innan han dog, istället för att han kunde ha fått en spruta och somnat in lugnt och stilla.
Usch det här var riktigt hemskt att se alltså.
Jag, mamma och Hugo satt med han i knät och klappade och myste, han var helt borta men levde fortfarande.
Så det var liksom ingen tvekan om vad som var på väg att hända.
Jag hade sån migrän så jag höll också på att dö där alltså, usch.
Hugo har vattkoppor sen i söndags och hade feber,
han lade sig och somnade på 5 sekunder.
Sen efter nån timme åkte mamma hem, hon kunde inte göra så mycket ändå och jag fick lov att försöka lägga mig lite pga huvudvärken.
Så jag tog med Teddy upp, han låg på en stor fluffig handduk bredvid mig i sängen,
jag pratade med han och klappade och sådär,
massa mys, han skulle inte va ensam när han somnade in,
var ganska skönt faktiskt att få den tiden ensam med han.
Men jag trodde ju att han skulle dö lika stilla som dom gör hos veterinären,
som Ludde var när han avlivades.
Hugo kom upp runt 22 tiden också och lade sig bredvid mig,
han hörde hur Teddy lät och jag sa att han bara hostade :(
Sen somnade Hugo igen, som tur var!!
Men nej fy, man märkte när det närmade sig,
hela han krampade och ryckte, magen/lungorna drog ihop sig, munnen spärrades upp, ögonen var jättekonstiga, pupillen var jäääättesmal knappt så den syntes,
jag var fan livrädd, har aldrig sett nåt liknande.
Satt där med mitt täcke och bara grät och grät och grät.
Man såg verkligen att kroppen ville ge upp, men jag fick känslan av att Teddy kämpade, det syntes liksom.
Stackars misse, fy fan :( :(
Jag lyssnade på hjärtat då och då, hörde att det slog tystare och mer ojämnt.
Sen vid 22.45 så dog han.
Det syntes verkligen, hela kroppen drogs ihop och sen blev han alldeles avslappnad och ögonen blev kolsvarta.
Nej usch vad jobbigt det var, ringde mamma och pratade av mig lite,
pussade och kramade Teddy massor innan jag lade han på golvet.
Han kunde faktiskt ligga där den natten utan att nåt skulle hänt med kroppen..
men jag kunde fan inte somna, såå ont i huvudet, kunde inte sluta gråta och såg bara han skräckinjagande ansikte framför mig, sådär gapande med tänderna framme och såg liksom ut som odjuret i "skönheten & odjuret", haha..
nä fy..
Jag lade han i v-rummet istället, och ringde Ronny..
han slutade jobba och när jag ringde var han på väg hem.
Så han kom hit och sov här.
JÄTTESKÖNT med sällskap, att kunna prata om detta och gråta av mig lite hos nån.
Och huvudvärken blev lite bättre när jag insåg att jag kunde få hjälp med barnen på morgonen eftersom jag antagligen inte skulle sova ett skit den natten.
Migrän + att inte sova ett skit fördubblar smärtan..
Så det var jätteskönt faktiskt.
Mycket riktigt så sov jag typ ingenting den natten.
TACK OCH LOV så gick huvudvärken över tills morgonen ändå!!!!!
Men Ronny gick upp med barnen, och tog undan Teddy.
Han var stenhård och stel, min fina misse. :(
Det gick skitfort där alltså!
Bara på nån timme så var allt över.
Han var som vanligt på dagen, sen poff så låg han och skulle dö.
Usch.
Älskade Teddy, hann inte ens bli 3 år.
det gör ont!!
Men samtidigt skönt att jag slapp ta beslutet om avlivning,
och att jag fick lite mystid med han innan han dog.
Och att slippa kolla efter bajs och kiss överallt,
slippa torka hela tiden, slippa oroa sig över att barnen ska trampa i det eller råka ta nån sak med kiss/bajs på,
slippa oroa sig att någon ska komma hit lite oväntat och det stinker, eller att det ligger en klick i hallen.
Han hade sina platser där han gjorde av sig, men sen sista dagarna vart det mer och mer överallt,
i tvillingarnas hylla, i Hugos säng, på bänken, alltså överallt.
Typ som att han inte kände att han var nödig eller nåt.
Åh älskade misse, mina katter har alltid varit som mina bebisar!
Fast sen jag fick barn så har dom ju blivit lite mindre betydande, eller hur jag ska förklara,
alltså jag har inte älskat dom mindre eller så, men barnen går ju ändå före liksom.
Förstår ni hur jag menar?..
Allt känns så dimmigt, det har hänt alldeles för mycket dom senaste veckorna,
jag hänger inte med riktigt..
Ronny är den enda som vet ALLT, han sa att han inte fattar hur jag orkat egentligen.
Nä jag fattar inte det jag heller..
allt kanske kommer ikapp snart, så blir jag världens krasch..
fast jag har blivit väldigt härdad av allt skit som hänt hela livet,
men nån gång tar ju orken slut.
Ja jag vet inte jag..
jag saknar Teddy!! Det är tomt..
Tic&Missen verkar fundersamma,
när Ludde dog så var det dom två,
nu är det dom två igen när Teddy är borta.
Jag fattar inte heller hur jag kan ha sån otur att samma sak hände med både Ludde och Teddy.
På lördag är det 3 år sen Ludde dog, att det vart så pass nära inpå också?!
Ludde och Teddy var släkt, Ludde var Teddys "morbror" eller hur man ska säga när det är katter hehe.
Vi har funderat på om det är nån sjukdom som fanns i generna eller så,
för mina andra 2 katter har mått prima hela tiden m.m..
Ludde vart också ca 3 år när han vart sjuk.
Har så mycket tankar som snurrar..
just nu känner jag mig lika okänslig som en pinne.
Det har hänt så mycket känslosamma saker dom senaste 2 månaderna,
jag orkar inte känna nåt mer helt enkelt.
Just nu går min energi åt till mina barn, mitt hem och mig själv.
Folk får tycka jag är osocial men jag orkar inte riktigt just nu.
Tar mig knappt utanför dörren ens.
Jag vill liksom inte, är skönare att stänga in sig,
orkar inte ens gå in på nätet nästan, gruvar mig för att logga in på facebook för det
är alltid något som man inte borde läsa där..
jag brukar va ganska mottaglig och ganska känslig, så har varit enklare att bara skita i allt
sånt där, t.ex. facebook.
Nä allt är lite koko nu..
Min fina Teddy i söndags.
Såhär hittade jag han i tisdags. :(
ca 2 timmar innan han dog..
han var helt borta, reagerade knappt på nånting.
bara andningen och hjärtat var igång typ.
Svartis låg och tittade på Teddy och verkade jättefundersam :(
Har lite mer bilder också men vill inte lägga ut vad som helst.
Så det är lite av allt som hänt iaf.
Skriver mer sen eller imorgon. :)
Dagens middag, lax, potatis och sås, mums!!
Dagens middag, lax, potatis och sås, mums!!
