Nina, mamma till Hugo o tvillingarna Max o Vincent

Tänk vad fort saker kan hända. Helt sjukt.

 

Anledningen till att jag går ut med detta är för att jag kommer behöva skriva av mig o lätta mitt hjärta.

Men lika bra att skriva att känsliga läsare varnas. Man vet aldrig, så då har jag iaf varnat er.

I förrgår kom syster, Micke o mamma hit o fika lite eftersom Hugo fyller år idag o dom skulle hem till Skultuna. Allt var jättebra o mysigt :)
Sen åkte dom.

Poff sa de så fick jag så jävla ont i magen, det var som en triangel, äggstockarna på båda sidor å nedåt.
Jag kunde knappt stå eller sitta och sen vart jag helt svimfärdig, mådde verkligen jättedåligt. Toksvettades och kände paniken komma.

Nåt kändes verkligen så fel.

Och det gick så fort!

 

Åkte in på akuten, fick komma in direkt, dom plockade upp mig med en brits.

Tog massa prover å dom kände på magen. Jag skulle försöka ge urinprov men kunde inte sitta på toan, höll på å svimma å jag kunde inte kissa, de rann bara blod.

Så in på ett rum igen, vänta en liten stund, alla prover såg bra ut.

Dom tog ett gravtest via blodet, det var positivt.

Gjorde ultraljud men inget syntes i livmodern.

Då misstänkte dom utomkvedshavandeskap.

Men hon såg ganska mycket vätska i buken. antagligen blod.

Allt kom som en chock, inget var planerat och jag hade ingen aning om att jag var gravid!!
eller gravid å gravid, det kallas ju inte en riktig graviditet när det blir såhär..

 

Så med tanke på mina symtom å mitt mående å positiva graviditetstestet så skulle dom göra en titthålsoperation.

 

Jag blev förflyttad till kirurg-avd, där jag skulle få ligga kvar över natten eftersom gyn-avd var stängd på söndagen.

Men på kirurg var det överfullt så jag + flera andra fick ligga i korridoren.. jippie :p

men det gick bra ändå.

 

Kom upp dit och förberedde för operation, bort med smycken o piercingar, nagellack,

sen duscha.

jag kom inte ens in i duschen för jag vart så himla svimfärdig o alla kom springandes o jag fick lägga mig.

Mamma hade kommit upp dit då och stackarn vart livrädd när hon såg hur alla sprang till mig. :p

 

Näe en dusch var helt omöjlig så dom tvättade av mig liggandes.

Och herregud vad dåligt jag mådde,

jag kände verkligen hur trycket i magen ökade.

Hela magen nedifrån upp till revbenen gjorde ont.

 

Jag skulle operaras vid 21, men fick åka in redan 19.30.

 

Konstigt nog var jag toklugn, inte ett dugg nervös. Det var liksom så skönt att va där och få hjälp och att dom tog mig på allvar.

Jag har ju haft blödningar i två månader men inte fått nån hjälp, till gyn är det 2 månaders väntetid..

jävligt frustrerande, och jag har gjort flera gravtest och dom har varit negativa.

Så länge jag ändå har mått bra så har det ju kunnat bero på stress osv,

mensen kan ju påverkas mycket av sånt.

Visst att jag har varit förkyld men det är ju så vanligt nu och med småbarn osv..

så jag har inte trott att det varit nåt sånt här fel!!

 

Opertionen tog två timmar, lite längre än beräknat för jag blödde massor.

Hade 1,1 liter blod i magen, urk!!

Det var jävla tur att jag åkte in när jag gjorde annars hade jag förblödit.

När jag fick så ont så berodde det antagligen på att äggledaren sprack.

Den var helt förstörd så den opererades bort.

 

Men högra äggledaren såg fin ut iaf så den är kvar, TACK OCH LOV.

Även om jag har 3 underbara barn så kanske jag vill ha fler,

jag är ändå bara 26 år och har många år på mig att skaffa fler om jag vill.

Och det funkar bra att bli gravid med bara en äggledare också. ;)

 

Fick ligga på IVA några timmar, vilket var skönt för där hade jag eget rum o tv ;)
men blev flyttad till kirurg sen på natten.

Jag var helt hyper, kunde verkligen inte sova.

och hade så konstigt ont under revbenen,

kände ingenting i nedre delen av magen, jag var ju bedövad,

men fattade inte hur det kunde göra ont i övre delen av magen :p

Men tydligen när dom opererar sådär så blåser dom upp magen med kolsyreluft eller va de va :p

så dom ser tydligt i magen.

Och det tog ett tag innan de åkte ur, så därför tryckte det mot revbenen.

 

 

Sov nog en timme där innan dom kom o hämtade mig o jag fick komma till gyn-avd.

 

Jag mådde oväntat bra, och blodvärdet var jättebra även fast jag förlorat så mycket blod.

 

Och eftersom jag bor så nära sjukhuset så fick jag åka hem.

GUDOMLIGT SKÖNT!!

 

Barnen är med Ronny, jag somnade vid 20 igår å sov till 10 idag ;)

Men idag har jag ont..

och känner mig lite smått ledsen.

Chocken börjar nog ge med sig.. allt gick ju så fort så jag hann inte fatta nånting :p

och jag har ont i halsen! Dom satte ju ett rör ner i halsen och det kunde orsaka smärta o irritation efteråt.

Och det röret måste ha tryckt underläppen mot tänderna för jag har fortfarande ingen känsel i halva underläppen haha :p

känns helt stört.

 

 

 

 

Och idag fyller Hugo år!!
Jag som hade planer och skulle göra en så himla mysig födelsedag för han.

Det svider :(

 

Nä usch, nu ska jag lägga mig i soffan och glo på tv.

 

Skönt att skriva av sig iallafall, jag behöver sätta ord på saker o ting.